trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

En berättelse om kärlek. En berättelse om sorg. En berättelse om att försöka ta sig upp. En berättelse om att försöka bli stark och självständig.

Dag 11 Fortsättning

Kategori: Allmänt

OM

Jag vet att jag inte ska tänka OM. Men det gör jag. Om jag bara hade fixat det. Om jag bara kunnat ge honom det fantastiska sex vi en gång delade. Om jag bara hade insett vikten av det. Nu, nu förstår jag hur oerhört viktigt det är. Jag bara intalade mig att det inte var så viktigt förut. Så förbannat korkat. Det var stunder när jag var verkligt ledsen. Verkligt nere för att det där inte fungerade. Men jag tyckte att jag hade vunnit ändå. Genom att få honom. Jag tyckte att det vi hade var så himla speciellt och underbart – jag var lycklig. Och jag trodde att han avgudade mig. Det trodde alla.

Det där jag berättade om att hon frågade om hur det var att ha sex med mig jämfört med henne. Det gör så jäkla ont. Det gör extra ont för jag vet att det han upplever nu är bättre än det vi hade. I alla fall på slutet. Det är bättre nu för honom. Mer passionerat. Mer lustfyllt. Mer spänning. Bättre. Usch, va ont det gör. Hon kan ge honom något som jag inte har kunnat. Så är det, svart på vitt. Och även om jag är säker på att det började så. Även om jag är säker på att det först handlade om sex, i alla fall för honom, så lever han med henne nu. Och det som en gång kanske började som en uthungrad lust efter passion, efter spännande och hårdhänt sex, växer nu till något mer. Växer nu till kärlek. Och då spelar det ingen roll vad vi en gång hade. Då spelar det ingen roll om jag en dag får ordning på mina problem. För då har han byggt något eget med henne. Något som gör att han inte saknar mig. Och det river verkligen sönder mig.

Det känns som en olycklig slump att det inte kommer bli vi. Han var på ett ställe i sitt liv där han fick mycket bekräftelse på jobbet. Många kommenterade att han hade blivit vältränad. Många gav honom komplimanger för hans utseende när han jobbade. Och hemma satt jag i pyjamasbyxor. Med sexsmärtor och en lust som gick på sparlåga. Men fan, vi hade verkligen allt annat. Allt annat. Inte bara att vi var bästa vänner, vi hade också den där närheten, vi myste ofta, vi duschade, vi masserade varandra. Det var den där känslan av att vilja vara med varandra hela tiden. Jag är säker på att han också kände så. Han kom alltid och mötte mig på kvällarna när jag träffat en vän eller jobbat sent. Stod och väntade på mig. När jag kom sken hans ansikte upp. Han kramade mig. Pussade mig. Höll om mig hårt. Alltid. Fan, jag såg ingenting. Jag borde ju ha förstått. Att sex är viktigt. Att sex är livsviktigt. Särskilt när man är 26 år och aldrig fått pröva sig fram i fråga om de sakerna, aldrig fått uppleva någon annan än den tjej man en gång förlorade sin oskuld till. Fan, hur kan jag ha varit så här jävla dum? Så jävla, jävla, jävla dum är jag. Och nu får jag betala med mitt livs kärlek, med mina drömmar och min framtid. Jag har förlorat allt på grund av min dumhet.

Kommentarer

  • Emma säger:

    Just nu kan hon erbjuda något som är svårt att känna efter så många år tillsammans. Men även deras lust och nyfikenhet kommer svalna och vad har dom då kvar att stå på? Inte mycket. Sex är viktigt, det tror jag med, men hade du ont så finns där inte så mycket att göra åt saken. Inte på egen hand. Tycker du ska söka hjälp nu så att du kan få njuta lika mycket av sex som du förtjänar. Klar lågan svalnar när det gör ont, så ska du ju inte ha det! Som du själv skrivit, nu ska du bli hel i dig själv och här har du en konkret sak att jobba på/söka hjälp med. All styrka till dig!

    Svar: Jag har sökt hjälp. Men jag har redan förlorat honom. Men du har rätt, det är en konkret sak att jobba med. Stor kram
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2013-11-10 | 23:05:11
  • malin säger:

    Jag vill verkligen kunna skriva att sex inte är så viktigt och att man kan leva utan det. Sanningen är en annan. I detta nu behöver du sanningen och inte ett "allt kommer bli bra". Jag önskar att du under de här 365 dagarna finner dig själv, din inre styrka och att du får den hjälp du behöver. Jag önskar att du söker hjälp och får hjälp att kunna, vilja och få uppleva sex utan smärta! Just nu finns det inte med i prioriteringen. Just nu behöver du läka. Men snälla lova mig att du tar tag i din smärta. Att det med kan bli "ett till mål".

    Svar: Jag lovar. Och jag håller med. Det är viktigt.
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2013-11-10 | 23:48:05
  • A. säger:

    Vill inte att du ska hoppas på någonting. Men när jag läser det du skriver så är min första tanke att hans känslor inte är borta från dig, utan att hans lust och begär tog över. Det är jobbigt att känna att man inte riktigt räcker till för sin partner, been there done that. Som sagt, vill inte att du ska hoppas eller förvänta dig något, men jag tror att när han har fått "leka av sig" så kommer han komma krypande tillbaka, han är ju trots allt av det patetiska mans-släktet, haha. Sorry men jag blir bara mer och mer antimän när jag läser din blogg. Hoppas du förstår att jag skämtar då och då :) Men, bara för att det KAN vara så, så kan det ju även inte vara så. Fortsätt jobba på dig själv så kommer det att lösa sig, med eller utan honom. Du fixar det oavsett. Kram

    Svar: Jag tror att hans känslor är borta nu. Förstår inte annars hur han kan göra så här. Det gick för långt. Så långt att alla känslor försvann. Även om jag inte fick se det. Blir så oerhört ledsen. Det gör så himla ont att han är borta.
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2013-11-10 | 23:57:33
  • A. säger:

    Att du säger att du tror att hans känslor är borta är ett stort steg. Bara att inte det är säkert som en chock för dig. Men det är även bra, nu kan du lägga all din energi på att bygga upp dig själv igen. Ta det som det kommer bara. Och sitt inte uppe o tänk för länge ikväll :) Kraam!

    Svar: Jag vill inte att de ska vara det. Jag vill inte tro det. Jag vill inte. Jag vill inte. Men han är ju inte här med mig.
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2013-11-11 | 00:10:00
  • Carro säger:

    Sex är en viktig del av förhållandet för många men det finns ingen anledning i världen som ger honom rätten att behandla dig som han gjort. Han är en vuxen person och han borde pratat med dig redan när han började känna att det var ett problem och behandlat dig med respekt och hantera situationen som en vuxen människa och inte som en omogen tonåring.
    Som sagt är sex viktigt men det är samtidigt inte allt. Tycker inte du ska klandra dig själv, han hade alla chanser i världen lösa det på ett annat sätt. Otrohet är aldrig svaret.

    Ta hand om dig! <3

    2013-11-11 | 07:12:39
    Bloggadress: http://justblonde.blogg.se
  • Carro säger:

    Kommentaren jag skrev ovan skulle varit till inlägget innan, bara så du vet :)

    2013-11-11 | 07:15:38
    Bloggadress: http://justblonde.blogg.se
  • E säger:

    Jag lever i en relation som haft samma problem men tvärt om, min kille hade problem. Han mådde så dåligt.. Givetvis saknade jag att någon slängde upp mig på köksbordet men jag hade haft det tidigare och i den relationen saknade vi den närhet jag och min nuvarande har. Jag stöttade honom år ut och år in. Bearbetade honom att orka och våga söka hjälp.. Följde med till läkaren. Direkt efter detta, när vi kunde vara nära på riktigt blev jag gravid direkt. Aldrig i mitt liv skulle jag lämna honom när han behövde mitt stöd pga min egen lust. Vi hittade andra sätt att vara nära varandra. Det är inte ditt fel!! Han borde stöttat dig, pratat om det. Och om ni bara varit med varandra blev han väl nyfiken på andra.. Men jag tror faktiskt att när nyhetens behag lagt sig inser han säkert att han handlad. För snabbt. Kanske kommer han aldrig erkänna det men det som ni verkar ha delat är inget man kastar bort sådär utan att det kommer tillbaka. Kram!!

    Svar: Han har stöttat. Men det har ju varit mitt problem. Jag som måste fixa. Och det är skitsvårt. Så fint att du och din man tagit er igenom det. Nu, utan honom, känns det omöjligt för mig.
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2013-11-11 | 08:20:01
  • Ida-Maria säger:

    Hej
    Jag har så många saker jag vill säga dig. Jag läser din blogg varje dag och känner verkligen med dig. Det första jag vill säga är att jag förstår att du vill ha tillbaka honom. Och att det inte är fel. Många säger till dig vilket svin han har vart, och ja det har han, men det vet du ju redan. Men jag känner att du behöver höra att det inte är fel att vilja ha tillbaka honom. Och om han skulle komma tillbaka och du tar tillbaka honom då är inte det heller fel. Det är ok att gå tillbaka, så länge du känner att du väljer det för DIN skull. Att du blir lycklig med honom och att du kan förlåta honom. I det här så måste du gå din egna väg, utan att känna skuld eller skam för något du väljer. Kom ihåg att det alltid är rätt val, oavsett vad du gör så länge det känns rätt i DITT hjärta. Bry dig inte resten som för tillfället bara kan se att han är världens största skit..

    Det andra jag vill säga är att jag vet hur det känns att leva med smärta. Trodde länge att jag hade endometrios, men efter mycket om och men så kom det fram till att det var annat. Jag är nu smärtfri, men lusten kämpar jag fortfarande med. I ett års tid har jag vart fri, men rädslan för smärta vid sex sitter fortfarande kvar. Det tär på ett förhållande, och jag är livrädd för att jag min sambo en dag ska få nog och lämna mig för en annan. Än så länge säger han till när vi har för lite sex. Och jag hoppas att han fortsätter göra det. Och att ju mer sex vi har desto mer kommer lusten tillbaka. Jag vet inte vad jag vill säga med det här sista, men än att jag vet hur det känns. Och att det kommer ordna sig. Du är stark, det lyser igenom i allt du skriver. Jag tror på dig!! Massa kärlek :)

    Svar: Underbart att du är smärtfri. Lusten kommer, det är jag säker på. Håll ut. Jag har sån panik över att han inte är hos mig, särskilt för att jag har de här problemen. Jag vill inte fixa det utan honom. Ser ingen poäng. Allt känns så meningslöst.
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2013-11-11 | 14:44:59
  • C säger:

    Det dom har kommer med all sannolikhet INTE att växa till kärlek. Hur kan du vara så säker på att det ska bli guld och gröna skogar mellan dom?
    När förhållandet börjar sådär, med massa svek och han nu är utstött ur familjen osv, det kommer inte göra så att de två håller ihop. Ett tag, ett år kanske. Inte längre. Men det har ingen betydelse för han förtjänar dig inte nu, och inte i framtiden heller. Ta aldrig tillbaka honom.
    Ta hand om dig själv, och njut av livet.
    Kram

    Svar: Hans mamma var arg. Hon har förlåtit. Han har nu börjat anstränga sig för att hålla en bra kontakt med sin familj, som jag tjatat på i år att han ska. Det förgör mig att han är med henne. Krossar mig fullständigt. Det är verkligen vedervärdigt.
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2013-11-14 | 00:15:54
  • Sofie säger:

    Hittade precis här och är i fullständig chock. Har gråtit, skrikit, muttrat och sprattlat i aggression och sorg genom alla inlägg hittills. Du är en fantastisk människa!

    Jag håller med om att sex är en viktig del i förhållandet, men det är ingen ursäkt what so ever för honom att bete sig som han har gjort. Det är inte okej på någon nivå, han har INGEN rätt att behandla dig som han gjort. Ingen rätt att agera som han gjort. Otrohet är aldrig någonsin okej. Aldrig.

    Jag tycker inte att du ska känna att du är dum. Verkligen inte. Detta säger tusen gånger mer om honom än om dig, jag lovar. Jag blir fullständigt jävla vansinnig ju mer jag läser av din blogg. Jag förstår inte hur någon kan behandla den man älskar på det här sättet. Gå bakom ryggen, ljuga, bedra och sen bara sticka utan en enda förklaring. Jag förstår inte hur han fungerar. Förstår inte hur han kan leva med sig själv.

    Jag förstår att problemet måste varit jobbigt för dig, och för er, men då borde han pratat med dig om det. Diskuterat, förklarat hur han kände. Tagit upp det med dig som en normal person. Som man gör när det handlar om viktiga saker. Han borde förklarat för dig hur han mådde och att det verkligen påverkade honom, och han borde ha gett dig en chans att faktiskt ta tag i problemet och försöka lösa det. För jag är säker på att du skulle tagit tag i det direkt om han bara bad dig om det, eller hur? Blir så jävla förbannad.

    Du förtjänar hundra miljoner gånger bättre. Ditt livs kärlek skulle aldrig behandla dig på det här sättet. Ditt livs kärlek skulle aldrig lämna dig innan ert bröllop. Ditt livs kärlek skulle ALDRIG gå bakom ryggen på dig och ha sex med en annan kvinna när han visste att du hade ONT. Ditt livs kärlek skulle aldrig någonsin ens ta i en annan kvinna. Aldrig.

    Jag vill bara krama om dig och säga att allt kommer bli bra. Du är förmodligen sjukt trött på att höra det, men du vet säkert också innerst inne att det BLIR bra. Till slut blir det faktiskt bra, även fast det är omöjligt att tänka sig just nu. Det kommer ta tid, men låt det göra det. Låt det ta all tid som krävs för att du ska bli hel igen. När du väl är hel igen hoppas jag att du hittar ditt livs kärlek. Du kanske inte tror att det finns en sån person, men jag LOVAR dig att han finns någonstans där ute. Han kommer vara ännu bättre (hur otroligt det än låter) och ditt liv kommer bli fantastiskt. Men innan dess måste du försöka trivas med dig själv. Försöka ta hand om dig själv, vara med dig själv, vara glad i ditt eget sällskap. Jag tror på dig. Du är fantastiskt stark.

    Svar: Jag är faktiskt fortfarande ofta i chock. Trots att det nu har gått så lång tid. Tack för din fina kommentar. Och jag mår bättre nu. Även om allt fortfarande är vedervärdigt alldeles för ofta.
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2014-04-16 | 19:33:55
    Bloggadress: http://fih.blogg.se
Kommentera inlägget här: