Dag 54
Kategori: Allmänt
Ingenstans och överallt
Sjunker. Sjunker för att det är den första julen på åtta år som vi inte har varandra. Sjunker för att tusen minnen pockar på och vill ha uppmärksamhet.
När vi tittade på Orange is the new black i somras samtidigt som vi renoverade lägenheten. När vi fick nycklarna till lägenheten och köpte wienerbröd och Pucko, hans favorit, för att fira. När vi åt självplockade kokta grönsaker i bara underkläderna på balkongen. När vi en av de varmaste dagarna i somras bogserade bilen till verkstaden och han skrattade så han tjöt åt att jag satt i bilen fram och var upprörd över att jag trodde att han bromsade när det var bogserlinan som bara fungerade så. När jag kom och mötte honom vid tunnelbanan en sen kväll i somras och hans ansikte sken upp när jag tog hans hand. När vi gick på New Yorks gator i juni och drömde om något större, något större tillsammans. När han kom ut alldeles nervös och bubblig från tatueraren i maj och stoltheten när han tog av bandaget för att visa mig. När han höll min hand och vi gick runt inne på Tiffany's och låtsades som att vi hörde hemma där.
Den enda plats där jag hör hemma är hos honom. Hur kunde hans hem sluta vara hos mig? Utan att jag märkte något. Jag trodde att det var han och jag mot världen. Jag trodde att han hade öppnat sig och blottat sitt innersta för mig. Precis som jag hade gjort för honom. Alla mina rädslor, alla mina farhågor, alla mina drömmar, alla mina känslor visade jag för honom. Var det för mycket begärt att han skulle göra detsamma? Varför lät han mig inte bara komma in och se hans rädslor? Jag hade respekterat dem. Jag hade kämpat mig blodig för att fixa det som var fel och hade det inte gått hade jag låtit honom följa sitt hjärta. Jag vill att han ska vara lycklig. Men inte så här. Inte på det här smutsiga sättet. Det kan inte vara så här det ska vara nu.
Jag vet inte vad jag ska tänka på. Allt gör för ont. Allt. Det finns ingenstans där jag kan vila tanken. Ingenstans. Han finns överallt.
Bloggadress: http://theresesundstrom.blogg.se/2013/december/framgang-lycka.html