trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

En berättelse om kärlek. En berättelse om sorg. En berättelse om att försöka ta sig upp. En berättelse om att försöka bli stark och självständig.

Dag 51

Kategori: Allmänt

Tårar av kikskratt

Jag hoppas att den här bloggen en dag kan fyllas av glädje, livslust och lycka. Jag hoppas att jag en dag kan berätta historier om tårar komna av kikskratt, inte av sorg. Jag hoppas att jag en dag kan berätta historier om strålande sol som faktiskt fann vägen in i mitt hjärta. Jag hoppas att jag kan berätta historier om underbara människor jag mött. Möten som faktiskt betydde något. Som jag faktiskt tillät lämna ett avtryck i mitt just nu sargade hjärta. Jag hoppas någon gång få berätta att hela min kropp fyllts av känslor av tacksamhet, känslor av frid, känslor av ren och skär glädje, och inte bara av dessa plågsamma känslor orsakade av ångest, panik och hopplöshet.

Den dagen hoppas jag att alla som har följt mig och själva mått dåligt och kravlat på botten kan känna hopp om att det faktiskt kommer komma en morgondag. En morgondag som är lite, lite, lite bättre än den föregående. En morgondag som någon gång i framtiden kommer att vara ljus och fylld av glädje.

Jag hoppas att jag en dag får gråta tårar av tacksamhet. Tårar av glädje. Tårar av kikskratt. Gud, vad jag längtar till den dagen. Den dagen då mina tårar inte längre faller på grund av honom, på grund av hans svek, på grund av saknad efter honom eller på grund av sorgen för det jag har förlorat. Den dagen jag gråter av kikskratt, den dagen längtar jag till.

Kommentarer

  • L säger:

    Hej, följer din blogg och tycker du är jätteduktig (duktig, vilket jävla betyg). Jag tycker inte du ska klandra dig själv för att du kanske tar en extra smärtstillande eller överväger ångestdämpande medicin. Jag tycker du ska prova det om det får dig att slippa ångesten ett litet tag. Var bara uppmärksam på när du tar dem "bara för att". Du är en smart tjej. Jag mådde själv väldigt dåligt för ett år sen, efter en upplevelse liknande din, och får ibland fortfarande ångest. Det är okej. Man får lära sig leva med att det kan komma en kortare släng av ångest ibland när man mår allmänt dåligt. Men den bottenlösa ångest du känner nu ska du inte behöva "kämpa" dig igenom HELA tiden. Det är inte så farligt med ångestdämpande ett kort tag. Om om du helt plötsligt börjar erkänna att du är seriemördare, då är det helt klart dags att sluta.

    2013-12-20 | 15:34:01
  • I säger:

    Jag har varit med om två jobbiga separationer som har tagit mig djupt ner på botten. Förmodligen var hjärtat inte helt läkt när jag gick in i den andra relationen... Jag har hatat att höra "tiden läker alla sår", att tiden ska gå och att han försvinner allt längre bort är ju det man minst av allt vill. Men med tiden kommer det viktiga perspektivet och dagarna ägnas inte längre åt att hela tiden tänka på honom. För mig har det tidigare tagit ungefär ett år. Nu har jag tre månader kvar till ett år och livet känns ändå ganska bra. Inte varje dag, inte varje natt, men oftast. Äntligen kan jag börja se en framtid utan honom och har en känsla av att allt kommer att bli bra så småningom. Härda ut. Var självisk. Ta hand om dig!

    2013-12-20 | 15:39:36
  • Erika säger:

    Den dagen kommer... och det är så härligt då den väl är där.. när man känner hur skrattet och glädjen bubblar från djupet av hjärtat. Åter igen är det bara den där förbannat tråkiga tiden dit.. men det är "värt" att vänta på.. Du kommer att må bra igen. Jag lovar!! Kram!

    2013-12-20 | 15:43:12
  • O säger:

    Längtar tills den dagen kommer.
    Kram

    2013-12-20 | 15:50:20
    Bloggadress: http://timetobebrave.blogg.se
  • kerstin säger:

    Som fater Fiffi i Alfons Åberg så klokt säger...man måste ha tråkigt ibland för att sen kunna få roligt. Annars skulle man inte känna någon skillnad.....Kanske helt vansinnigt att citera en saga här men dessa rader har fastnat i mitt minne då barna va små och det är ju faktiskt så..även om det är skit det mesta nu så finns det ju en framtid där framme som är mer ljus än du just nu kan tänka dig.Och väl där så vill du heller inte vara utan denna hemska tid för du kommer att få lära dig så mycket nytt om både det ena och det andra som du inte vill vara utan.=)Erfarenhet kan man kalla det,lärdom.Du är inte riktigt där än men på god väg. Jag längtar också när vi kiknar av skratt då vi fortsätter följa din vardag, för du kommer säkert fortsätta blogga och rätt som det är har du dessutom fått nya vänner genom bloggen.Det har hänt mer än en gång. Och startar man någonting med att vara så här öppen så har man allt att vinna i en riktig vän.=) HEJJA HEJJA.

    2013-12-20 | 16:55:58
  • Linda säger:

    Du kommer säkert inte att gråta av kikskratt, men kanske blir det lite ljust och varmt i någon liten cell i hjärtat:

    http://www.tunameltsmyheart.com/

    Men du kanske redan träffat Tuna...

    Stor kram till dig!

    Svar: Tack fina. Min lillasyster var kär i Tuna för något år sen, så jag har sett honom många gånger.
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2013-12-20 | 18:32:13
  • Anonym säger:

    Du behöver inte hoppas på att den dagen. Den dagen kommer att komma snarare än vad du tror.

    2013-12-20 | 21:36:09

Kommentera inlägget här: