Bara låt mig sova
Kategori: Allmänt
Större delen av kvällen har jag suttit och slagit in paket till mina julklappskalendrar. 24 paket till min grupp på jobbet och 24 paket till min farmor och farfar. Jag har gått på en lång promenad med mamma och vår hund. Försökte prata om trevliga saker. Sen hjälpte jag mamma öva på julsånger till konserten hennes kör har nästa vecka. Jag gjorde verkligen mitt allt för att proppa kvällen full av bra saker.
Nu ligger jag här i min säng. Min mamma, min pappa och mina systrar sover på övervåningen. Jag hade tänkt läsa och svara på era kommentarer. Berätta för er hur mycket de betyder för mig. Men jag klarar inte idag. Jag klarade inte igår heller. Jag vill så gärna men jag vet inte vad jag ska säga längre. Tack för alla tips och råd. Tack för alla berättelser. Tack för alla hejarop. Tack för allt stöd. Tack för varenda ord ni tar er tid att skriva till mig. Jag läser dem om och om igen. De betyder oerhört mycket, mer än ni kan ana.
Jag visste att tårarna skulle komma nu. Jag har haft det på känn hela kvällen. Försökte skapa förutsättningar för att jag skulle slippa paniktårarna som jag kände låg och lurade. Men jag klarar inte att stå emot. Jag är sedan några dagar tillbaka i sömntablettsträsket. Och då inte bara de tabletter jag tar för att komma ner i varv och bli trött, utan även de förbannade insomningstabletterna som jag inte får äta fler av för risken att bli beroende är för stor. Är nere på de sista två av de tabletterna. Vet inte hur jag ska klara mig sen.
Klockan är snart ett på natten. Jag vet att jag måste sova. Jag ska gå upp om drygt fem timmar, gå till jobbet, prestera, vara vanlig. Mina ögon kommer vara svullna. Jag har gråtit för länge för att kunna undvika det nu. Jag vet inte vad jag ska göra av mig själv längre. Jag vill bara att någon ska ta bort det onda. Jag vill bara att någon ska ta bort det onda så att jag kan sova. Denna djävulskap som har invaderat min kropp, snälla sluta plåga mig nu, snälla låt mig sova. Bara låt mig sova.