Dag 21 Fortsättning
Kategori: Allmänt
All värme är borta
Varje kväll tar jag en kudde. En kudde som jag lägger mellan benen. Sen sover jag så, varje natt. Det var så jag alltid sov förut. Men då hade jag hans kropp mellan mina ben. Brukade lägga upp mitt ben på honom. Högt upp drog jag det. Han brukade putta ner det till just det stället som passade perfekt. Sen sov vi så. Nära. Alltid nära.
Nu har jag istället en kudde mellan benen. En kudde som jag förbannar. Varje kväll påminns jag om att hans kropp inte är där. Att han inte är där. Drar fram kudden. Den iskalla kudden. Sen fryser jag. Fryser och minns hur varm han alltid var. Som en glödhet kamin. Jag kunde bara krypa nära så blev jag också varm. Nu är jag kall. Hela tiden är jag iskall. Iskall och stel. Orkar inte frysa mer. Orkar inte ständigt bli påmind om att han inte är där. Men jag får inte upp värmen. Jag får verkligen inte det.
Den gångna natten var kall. Jag frös och skakade när jag vaknade. Jag frös när jag gick till jobbet och nu fryser jag vid mitt skrivbord. Får inte upp värmen själv. Klarar det inte på egen hand. Det går inte. Saknaden efter honom river i mitt bröst. Jag saknar min värme så fruktansvärt mycket. Världens bästa värme.