trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

En berättelse om kärlek. En berättelse om sorg. En berättelse om att försöka ta sig upp. En berättelse om att försöka bli stark och självständig.

Dag 24

Kategori: Allmänt

Bröllop och att leva här och nu

Jag vill aldrig gifta mig. Aldrig. Jag vill aldrig mer titta på klänningar, blommor, frisyrer, låtar, dekorationer. Paniken över att det inte är på riktigt, att jag är lurad, skulle vara för överväldigande.

Jag hade lagt hundratals bilder på klänningar som bokmärken på vår dator. Valt brudtärneklänningar till mina systrar. Övat på olika frisyrer med min kusin. Bestämt vilken mat vi skulle servera. Valt låtar som skulle spelas. Bestämt dekorationer. Skrivit gästlista. Pratat om hur vi skulle ställa borden. Bestämt att vi skulle ha jättemånga cola zero-burkar eftersom det var vår favorit. Han hade bestämt att hans lillebror skulle vara best man. Vi hade pratat om hur vi skulle be min pappa köra minibuss med alla gäster i skytteltrafik mellan kyrkan och festlokalen.

Jag hade redan skridit fram till altaret mentalt. Jag är så förbannat dum som jämt gör sådär. Går händelserna i förväg. Spelar upp scenarion i mitt huvud av hur det kommer att bli. Överplanerar. Är aldrig här och nu i ögonblicket. Om jag bara varit det. Då hade jag njutit av vår tid tillsammans. Av att få vara nära. Av att få bli omhållen. Men jag var alltid längre fram i tanken. Aldrig här och nu. Och det ångrar jag så ofattbart mycket.

Att bli bättre på att vara här och nu, mindfulness, det är en av de saker jag vill jobba med det här året. Jag vill varken leva i dåtiden eller framtiden, jag vill kunna känna och ta in allt som händer i stunden. Jag vill känna solens strålar värma min kind, känna omtanken när jag får en kram av en vän, känna hur mjukt mitt täcke faller över min kropp på kvällen. Jag vill känna och ta in varje sekund. Jag vill inte längre ödsla tid på sådant jag inte kan påverka här och nu. Jag vill leva idag. Inte igår. Inte imorgon. Jag vill leva, känna och uppskatta just den här dagen. Det ska jag försöka göra idag. Bara vara i stunden och göra det bästa jag kan för att må okej här och nu.

Kommentarer

  • Emeli säger:

    Underbart! <3

    2013-11-23 | 11:35:16
  • Sara säger:

    Fina du, har inte kommenterat förut men läst och lidit med dig - nu tänker jag bara att du kanske ska kolla upp någon psykolog som jobbar med Acceptance and commitment therapy (ACT). Tror det skulle vara det dom kan hjälpa dig mest...läs på om det och se vad du tycker. Styrkekramar från en främling 💕

    Svar: Jag har läst om det. Det verkar bra. Jag ska titta närmare på det. Tack finaste främling.
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2013-11-23 | 12:41:41
  • Maja säger:

    helt rätt tänk tycker jag. dock! viktigt att våga vara lycklig. våga ta ut glädjen i förskott, hur ont det än gjort. livet blir så mkt bättre då. har själv lite svårt med det. det här inlägget får mig alltid på rätt bana igen:
    http://www.underbaraclaras.com/clara-reflekterar/ta-ut-gladjen-i-forskott/

    Svar: Tack Maja. Ska läsa. <3
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2013-11-23 | 15:24:47
  • Linn säger:

    Det braiga med livet är ju ändå att vi FÅR ändra oss. Du känner "aldrig bröllop och äktenskap" nu, men ingen skulle säga något om du tycker annorlunda om ett år.

    Svar: Jag vet inte hur hela livet kommer se ut, men jag har svårt att se mig själv sitta där och planera igen. Verkligt svårt...
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2013-11-23 | 16:39:04
  • Emma säger:

    Släpp inte taget om dina drömmar.

    Svar: <3 De är borta just nu i alla fall.
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2013-11-23 | 17:39:16

Kommentera inlägget här: