trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

En berättelse om kärlek. En berättelse om sorg. En berättelse om att försöka ta sig upp. En berättelse om att försöka bli stark och självständig.

Panik

Kategori: Allmänt

Vaknade för en minut sen. Med skyhög puls. Genomblöt av svett. Ångestberget fyller upp varje millimeter av min kropp. Drömde att de var i min lägenhet. Drömde att han var med henne. Framför ögonen på mig. Jag kastade mig på henne. Försökte dra bort henne från honom. Han blev fly förbannad och kastade bort mig i ett hörn. Tittade mig i ögonen och sa om och om igen: Jag väljer henne. Jag älskar inte dig. Försvinn.
 
Jag vet inte hur jag ska ta mig ur det här. Mår illa. Mardrömmarna river i mig. River djupa sår som blöder. Jag kommer dö. Jag kommer förblöda och dö. Jag vet det. Klarar inte den här verkligheten. 
 
Jag vet att det var en dröm. Men den är ju sann. Han är med henne nu. Väljer henne. Älskar inte mig. Jag kommer inte klara det här. Jag gör inte det. Jag orkar inte mer.

Kommentarer

  • Nathalie säger:

    Känner igen mardrömmar och hemskheter så väl, men du kommer visst att klara det här!!! You don't know how strong you are until being strong is the only choice you have heter det ju, sikta framåt minut för minut och fokusera tankarna helt på andningen. Du kommer klara dig igenom den här natten, och nästa och nästa och nästa också! Tänker på dig, kramar

    Svar: Tack Nathalie. Tack. <3
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2013-11-17 | 02:59:38
  • Sadaf säger:

    Jag vet inte ens var jag ska börja. Jag har aldrig skrivit på någons blogg i mitt liv, men nu är det dags att det blir det första. Jag startade att läsa din blogg från dag 1 och har följt dig enda tills nu. Det gör ont i mig att få se dig lida så mycket. Jag har nästan gått igenom detsamma. Vårat förhållande varade bara i två år innan jag fannt honom i sängen med en annan tjej i min pappas lägenhet som han bodde i. Jag känner igen dem känslorna du går igenom nu för att inte vilja leva eller känna hopp kände jag i nästan 1 år. Men oavsett hur förjävligt man mår och hur hela vardagen känns hopplöst så vet jag att en dag så vill ljuset dyka upp. Det gjorde det vartfall för mig och jag vet att du är stark nog till att klara det. DU KOMMER KLARA DET. Man kan inte bara glömma vad som har hänt eller tro att man går vidare fort. Processen tar lång tid men jag vet att du kommer klara det inom dessa 365 dagar. Jag finns här för dig om du vill prata eller bara skriva och jag tänker på dig var dag. Du finns i mina tankar. Du är stark tro aldrig annat <3 kramar.

    Svar: Tack Sadaf. Ett djupt tack. Du är stark som klarat det. Det är du verkligen. För ibland tror jag inte att jag kommer göra det. Men jag ska försöka. Stor kram
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2013-11-17 | 04:12:21
  • Anonym säger:

    Det gör verkligen ont i mitt hjärta när jag läser om din situation och känslor. Jag förstår att detta är så himla svårt. Du har fortfarande inte kommit över chocken att han träffat en ny, därför för du dessa panikattacker sporadiskt. Man är som svagast i sömnen, då tar alla känslor och tankar över än. Du ska inte ge upp och ge upp ditt liv för honom. Han är inte värd ditt liv. Hjärnan har sån stor kontroll över oss, det du ska försöka göra nu är att försöka ta kontroll över dina tankar och känslor. Du kan det. Försök att se livet ur andra perspektiv. Jag har själv haft det tufft, men efter en tid av helvete försökte jag ta kontroll över mina tankar och känslor och jag lyckades med det. Försök att inte tänka på ditt ex och den nya tjejen. Försök att göra sånt som inte påminner om honom. Han är inte värd din sorg, din ångest, dina tårar och ditt liv. Du kommer en dag inse det själv. Umgås med personer som stärker dig, som får dig på andra tankar. Du har kommit såhär långt så tillåt inte dig själv att falla till botten igen. Du måste försöka ta kontroll över dina känslor som vill krossa dig. Det är en tuff utmaning, men du kommer lyckas om du är envis.
    Ge inte upp, du måste klara det.

    Svar: Jag försöker göra det du skriver. Men det är svårt. Jag faller ibland. Ganska hårt faller jag. Men jag försöker nu ta kontroll över mina känslor. Även om det är svårt. Tack för dina ord. Jag ska inte ge upp, även om allt i mig ibland skriker det.
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2013-11-17 | 09:10:57
  • Johanna säger:

    Det gör så ont. Så fruktansvärt ont. Du har blivit sviken av den person som stod dig närmast, som var som en del av din familj. Det tar tid och kraft att bearbeta! Och man är som sårbarast på natten. Men du kommer ta dig igenom det här. Du har redan kommit en bit på vägen. Du är så fruktansvärt stark och när du kommer ut på andra sidan den här kampen kommer du vara oövervinnerlig. Du växer för för varje sekund du kämpar, för varje motgång du tar dig upp från. En dag kommer du se tillbaka på den här tiden och känna dig så stolt över dig själv. Jag vet det! Fortsätt kämpa så finns vi, och din familj som verkar så himla fin, och tar emot dig varje gång du faller, försöker räcka dig en hjälpande hand varje gång du reser dig!

    Svar: Det var en dålig natt. Men du har rätt. Jag har många runt mig. Tack för att du är en av dem, även om jag inte känner dig. Stor kram
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2013-11-17 | 09:57:46

Kommentera inlägget här: