Självförtroendeboost och nakenhet
Kategori: Allmänt
Men åh. Insåg att jag har glömt berätta en rolig grej. Eller. Rolig och rolig - rolig för mig i alla fall! I tisdags hände något sådär härligt fint och upplyftande. Jag gick på stan. Hade precis varit på en underbar lunch med en vän som jag inte har träffat på månader. Inspiration, värme och glädje lunchen igenom. Innan det hade jag vaknat bredvid R alldeles varm och lycklig.
Så. Jag gick på stan. Ensam. Hade två timmar att slå ihjäl innan jag skulle möta upp R igen. Köpte ett linne, lite hårspännen och flanerade Kungsgatan upp. I höjd med Rigoletto (bion) ropar någon "Ursäkta" och griper tag i min arm. Förbluffad drar jag ur musiken ur öronen och tittar upp.
Framför mig står en supersöt grabb, uppskattningsvis något år yngre än mig och avfyrar jordens största leende. Han säger: "Förlåt, men måste bara säga att du är så jäkla snygg - du riktigt strålar". Jag bara gapar. Han sträcker fram handen för att hälsa och jag tar den samtidigt som jag stammar fram ett tack med skållheta kinder. Han fortsätter prata och frågar vad jag gör på stan och om han möjligtvis får bjuda på kaffe. Jag piper fram att jag faktiskt fördriver tid i väntan på en dejt. Snabbt som ögat säger han då: "Jag tycker att du ska gå på dejt med mig nu istället, kom igen, det blir fantastiskt".
Alltså. Chocken. Chocken var total. Vad gick han på? Eller ännu märkligare, vad gick jag på som helt plötsligt gick runt på stan och strålade så pass att killar stoppade mig på gatan...?! Jag svarade att det ju lät underbart men att jag oturligt nog hade gått och blivit lite kär i den där killen jag skulle träffa. Han tog min arm, avfyrade ett till leende och frågade om jag var säker, jag nickade och han tryckte till min arm och sa lycka till. Det verkade faktiskt som att han menade det. Himmel, vilken charmig grabb. Charmig och modig. Åh, det gjorde mig glad ska ni veta. Riktigt, riktigt glad.
Direkt efter drog jag iväg ett sms till R som löd: "Snubbar stoppar mig på gatan och bjuder mig på dejt nu. You better wow me". Hahaha, stackars R. Eller. Nä. Lyckost som får hänga med mig ju. En jäkla lyckost är han. ;)
Och just det. Hur gick det med "wowandet" då? Lyckades han till slut "wowa" mig? Ja ni. Han gjorde mer än så. Eftermiddagen, kvällen och natten som följde efter att vi hade mötts upp där på tisdagen var något av det bästa jag någonsin har upplevt. Så ja. Han wowade fan sockorna av mig. Sockor, linnen, sjalar och allt däremellan. Precis allt rök på grund av denna R:s oemotståndliga charm. Jag är naken nu. Naken och jävligt förälskad. Och trots att det känns fruktansvärt läskigt är det också helt magiskt. Magi. Magi är vad upplever nu. Åh herregud, vad det är underbart.