trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

En berättelse om kärlek. En berättelse om sorg. En berättelse om att försöka ta sig upp. En berättelse om att försöka bli stark och självständig.

Dag 112 Fortsättning

Kategori: Allmänt

Insmugen
Jag satt och läste mitt senaste inlägg och blev lite förfärad. Förfärad över att jag försökte skriva en text om min fina vän, men ändå lyckades smyga in en rad bittrare än det vita på citronen. De där raderna som smyger sig in i mina texter ibland irriterar mig. Irriterar mig för att det känns som att han förstör även det bra. Även det som fortfarande är bra i mitt liv låter jag honom smutsa ner. Det gör mig galen. Galen för att jag vet att den enda som kan plocka bort honom är jag själv. Men jag klarar det inte. Jag klarar det bara inte. Han är så plågsamt närvarande hela tiden. Även i bra stunder lyckas han nästla sig in och kasta mörker över mig. Jag vet att det bara är jag som kan ändra på det. Men jag vet verkligen inte hur.

Kommentarer

  • Emma säger:

    Genom att ta små små steg.
    Onsdagskram!

    Svar: <3
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2014-02-19 | 21:56:38
  • Anonym säger:

    Kämpa på!

    2014-02-19 | 21:59:06
    Bloggadress: http://Netaforever.blogg.se
  • Natalia säger:

    När du listar ut hur så kan du väl höra av dig och berätta?

    Där ser man, jag kan försöka mig på saker med glimten i ögat.

    2014-02-19 | 22:56:49
    Bloggadress: http://www.girlytalk.se/natalia
  • Greta säger:

    Det kommer vännen, det kommer!

    2014-02-20 | 11:16:47
  • * säger:

    Inlägget du skrev om din vän var vacker, det var ärligt och allt igenom fint. Välj att se det, kärleken och tacksamheten du känner till din underbara vän. Att han finns med där på ett hörn är okej, för du skrev inte inlägget om honom, till honom, du skrev det för din vän och det är allt som betyder något.
    Jag tror på dig.

    2014-02-20 | 11:27:19
    Bloggadress: http://dygnetsallatimmar.blogg.se

Kommentera inlägget här: