Två snytpapper
Kategori: Allmänt
Under tiden jag skrev det förra inlägget var jag väldigt ledsen. Jag grät och snorproduktionen var på topp. Jag stapplade vid flertalet tillfällen till toaletten för att snyta mig och skvätta vatten i ansiktet. Allt kändes så vedervärdigt hemskt och jag förbannade mig själv om och om igen för att jag hade låtit tankarna ens snudda vid honom även denna natt.
Efter att jag hade publicerat inlägget kändes det ändå lite, lite bättre. Tillräckligt bra för att jag skulle ta mig till toaletten igen för en sista snytning innan jag på riktigt skulle försöka sova. Väl inne på toaletten böjer jag mig ner till toapappersrullen. Och vad ser jag? Jo, jag har lyckats kasta inte mindre än två snytpapper på toalettkanten. Eftersom de är absolut dyngsura av snor har de liksom fastnat där. Det var rätt äckligt alltihop, men samtidigt kände jag hur mina läppar mot alla odds formade ett litet leende. Ett litet leende som vittnar om att jag trots allt det jävliga fortfarande kan le trots att ingen tittar.
