trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

En berättelse om kärlek. En berättelse om sorg. En berättelse om att försöka ta sig upp. En berättelse om att försöka bli stark och självständig.

Dag 69 Fortsättning

Kategori: Allmänt

Detta förbannade illamående
Jag sitter med en påse redo under skrivbordet. Jag mår illa. Jag mår riktigt, riktigt illa. Vet inte om det är den nya medicinen. Har en liten andningspaus nu när jag skriver det här. För jag får i alla fall såna. Jag har alltid haft lätt för att må illa och jag kan inte räkna hur många gånger han under de här nio åren har kommit som en räddande ängel och stöttat mig hem med en påse i handen. Jag har fallit ihop på jobbet, i skolan och på stan. Och han har kommit varenda gång. Suttit med mig på toaletten, hållit min hand och strukit undan håret ur mitt ansikte.

Han har varit där för mig på alla sätt man kan tänka sig. Kanske det blev för mycket till slut? Kanske han inte orkade med en vardag där allt inte flöt på smärtfritt hela tiden, där solen inte sken varenda dag? Men för mig var det alltid sol. Varje dag med honom var för mig verklig lycka. Det är ingen desperat efterhandskonstruktion, utan det var något jag faktiskt kände. Absolut varenda kväll kröp jag in i hans famn. Det var inte en dag som gick förbi utan att vi somnade i varandras armar. Och jag var så fantastiskt trygg, glad och lycklig.

Kommentarer

  • Anonym säger:

    Vad tar du för tabletter? Jag har ätit fluoxetin i drygt en månad nu. Tappade aptiten totalt de första veckorna och fick grym ångest men det blev bättre till slut...

    2014-01-07 | 17:36:53
  • Lovisa säger:

    Jag har ätit citalopram som också är SSRI. Jag mådde också väldigt illa första veckan. Men det går över, och snart kommer du märka att du ser solen och hör fågelkvittret igen. Det är fantastiskt. Oroa dig inte för mycket för biverkningar. Huvudsaken är att du får huvudet över ytan ordentligt nu. Sen, när du mår bättre och byggt upp livet runt om dig igen, så kommer du kunna trappa ner och på sikt sluta helt. Det kunde jag, trots att jag aldrig trodde det. Jag var livrädd att vara fast i psykofarmakans klor hela livet. Idag är jag otroligt tacksam över att jag fick medicin som gjorde att jag orkade överleva mitt trauma. Du fixar detta! Och du finns i våra hjärtan. Jag tänker på dig!

    2014-01-07 | 17:59:39
  • Citrin säger:

    Jag åt Fluoxetin för 7 år sedan och mådde väldigt illa och var yr de första 2-3 veckorna, så det är ingen ovanlig biverkning. Håll ut så brukar de flesta biverkningar ge med sig...

    Jag tror du längre fram kommer få uppleva samma lycka och trygghet i livet. <3 Kramar!

    2014-01-07 | 18:05:08
    Bloggadress: http://nolovestory.wordpress.com
  • Johanna säger:

    Hej! Har ätit citalopram som någon annan här ovanför och första veckorna hade jag som en klump i halsen hela tiden. Det går att mildra genom att äta halstabletter eller dricka något bubbligt som du gillar, så det kanske funkar även om du har något annat! Sen kan du fråga om du får komplettera med Atarax eller liknande, det är egentligen en allergimedicin som verkar snabbt och är bra att ta när paniken slår till då den är lugnande på något vis. Nu är jag ABSOLUT ingen expert, men det här är vad min jättefina doktor har rått mig att göra tills jag kan stå utan hjälp igen :) Du beskrev ju din doktor som robotlik så hen kanske inte gav dig vad du egentligen vill ha? Ta hand om dig, vi håller tummarna för dig och hoppas att du vänder dig till bloggen om det blir ännu mörkare - säkert en hel del av oss som kan stötta via mail och så om inte annat! Kram!

    2014-01-07 | 21:16:38
  • melissaO. säger:

    Vart kommer ditt ex ifrån?? Verkar inte som en normal svensk iaf... Du är så mktmkt bättre!! Finaste du! Deras förhållande kmr inte vara länge..
    Du kommer se att han kommer stå utanför din lägenhet eller leta efter dig. För han kmr aldrig hitta ngn som dig. Han vill säkert bara leka av sig nu. Tror till o med han tänker på dig varje kväll.. Han har inte kunnat kastat bort 9 år bara sådär..Kämpa på fina du! Det kmr bli bra snart!!

    2014-01-07 | 21:33:59
  • Linda säger:

    Melissao.: Vad har hans urspring med det hela att göra? Det finns rötägg överallt, i Sverige också.

    2014-01-07 | 21:47:09
  • Anonym säger:

    Tråkigt att kommentarer som melissas smyger sig in på din fina blogg.

    Jag önskar dig en god natts lugn sömn, utan svåra drömmar och ångest. Hoppas att du får vakna utvilad och lite lugnare i hjärtat imorgon.

    2014-01-07 | 23:03:44
  • A säger:

    Stor kram till dig!
    Det kommer en bättre dag. Inte nu men den kommer❤️❤️

    2014-01-07 | 23:32:56
    Bloggadress: http://motnyalivet.blogg.se
  • Amanda säger:

    ❤️

    2014-01-07 | 23:35:14
  • C säger:

    Ta tabletterna innan du ska sova, så kommer illamåendet på natten istället för dagen och förslagsvis en sömntablett på det så kommer du nog förbi de första veckorna relativt smärtfritt.

    2014-01-08 | 01:19:15
  • Anonym säger:

    Jag har läst din blogg ett tag nu och tänkte det var dags att kommentera.

    För det första är du en väldigt skicklig berättare, även om det inte är till någon tröst i det här läget. Att du orkar ta dig vidare så pass bra som du gör, är i mina ögon beundransvärt.

    För det andra så ger din historia ett perspektiv som jag tidigare inte lagt någon större vikt vid. Jag har varit "den andra" tjejen ett tag, dvs han har flickvän. Jag rättfärdigar mitt beteende med att "det är han som gör fel" etc. och aldrig haft dåligt samvete. Väljer man att behandla sina respektive så vidrigt så får man också ta konsekvenserna som förr eller senare kommer i kapp honom.

    Det jag tycker du ska tänka på, är att de båda förtjänar varandra. Hon kommer inte nöja sig och han kommer inte nöja sig. Man är otrogen för spänningen och bilden man bygger upp i huvudet om hur underbar den nya personen är.

    2014-01-08 | 02:53:12
  • E. säger:

    Pillrena kan göra dig illamående i början. När jag var nere på botten, som du är nu, började jag också äta antidepressiva. Tror jag gick ner 7 kg på 3 veckor för att jag var så illamående.
    Nu vill jag inte skrämma dig med dom bi-effekterna, för det går över. Och sen vill jag verkligen upplysa dig om att du är fantastiskt stark! Det är ingen förlust att ta mediciner, snarare en vinst, för det kommer hjälpa dig att ta dom första hälsosamma stegen till ett nytt lyckligt liv.
    Stor kram till, hoppas du får en fin dag

    2014-01-08 | 07:30:33
  • Erika säger:

    Kolla vilka biverkningarna är. Jag fick väldig ökad aptit och förstod det inte och gick upp massa vikt. Från att alltid ha vägt 58-62 så vägde jag helt plötsligt över 90 kg ett tag. Det blev också ännu en grej att oroa sig över. Så se till att få något som dämpar de största biverkningarna som illamåendet t.e.x. Kanske som någon skriver tidigare att ta dem på kvällen.

    Se till att gå till en psykolog regelbundet det gjorde jag och det hjälpte väldigt mycket. Skönt att få ur sig till någon proffessionell.

    Men jag hoppas verkligen att medicinen hjälper dig och kan dämpa det värsta. Stor kram på dig fina du.

    2014-01-08 | 07:51:44
    Bloggadress: http://rabarberkalas.blogg.se
  • Sanne säger:

    Jag är sjuksköterska och drabbades av en kris. Hade knappt tagit en Alvedon i mitt liv och käka ssri ecitalopram ett halv år. Medicinen är ju ingen quickfix utan ett hjälpmedel. Kbt kan jag rekommendera i kombination.

    När du sätter ut den... Smula sönder och ta en smula mindre per dag- för att slippa utsättningssymptom . Jag gick upp lite i vikt men nu mår jag bra. Och är medicinfri. Ett år senare.

    2014-01-08 | 10:34:35
  • Anonym säger:

    Melissa O, vilket troll.

    2014-01-08 | 11:05:26
  • Julia säger:

    Det är inte ditt del att han han lämnade dig, det beror inte på dig och dina besvär! Det kan jag lova dig! Önskar att du inte skulle lägga skulden på dig själv så mycket <3

    2014-01-08 | 17:38:04
  • Ebba säger:

    Ätit Setralin Teva, i ett halvår nu, efter en extremt jobbig period i våra. Anti-depressiva har hjälpt mig något ENORMT.

    Men du borde också kombinera det med terapi...

    Kramar!

    2014-01-08 | 23:26:31

Kommentera inlägget här: