Dag 73 Fortsättning
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Du, jag tror din hjärnkemi är uppochned och att ångestdämpande är helt rätt!!! Du mådde ju sämre efter att satt in Ssri vilket är jätevanligt. Snart vänder det på riktigt!!!! Kram
skrev typ ett a4 här om dagen till dig om ssri. kom aldrig med och orkar inte skriva igen.
bottom line:
kanske kan det vara en bra idé testa johannesört innan du går på de tyngre sakerna. ssri fuckar upp hjärnan. på sikt. ibland permanent.
du märker ju nu. det är inte du som håller på att bli galen. det är den där (ursäkta språket men jag hatar läkemedelsbranschen) jävla drogen.
jag har testat. båda. johannersört har i en stor tysk studie visat sig vara lika effektiv som ssri.
gick på ssri 4 mån. fick sömnhallucinationer. har än idag. det är den mildaste biverkningen jag har att berätta om, men slutar här pga vill INTE ge dig mer ångest.
men, tips: överväg johannesört. ssri är gift. du märker det redan nu.
ANEKDOTISK BEVISFÖRING. Du är ej medicinskt utbildad, var god håll dina konspirationsteorier om gift för dig själv. Att SSRI gav dig kraftiga biverkningar är beklagligt.
Till bloggskrivaren:
Lyssna inte på folk som Maja. Ta din behandlares råd. Ställ frågor. Fortsätt med medicineringen, som Tove skriver tar det tid innan de ger effekt. Din faster har rätt. Du har brist på seretonin i synapsklyftorna därför behöver du SSRI. Benson för att stilla ångesten och för att du ska få lugn, få sova.
Puss på dig!
Det är dock sant att studier har visat att johannesört och SSRI har lika god effekt, så vadå konsporationsteori? Jag tycker Maja hade en hel del vettigt att säga...
I mina öron låter det märkligt att en sorglig händelse skulle få ämnen i hjärnan att ändras om? Tycker sorg är en naturlig reaktion på att ha blivit så sviken som bloggaren. Men i vårt samhälle har man så bråttom att man hellre skriver ut piller äm ger personer tid och verktyg att bearbeta en tragedi.
Men hoppas verkligen att det snart vänder, vare sig det är tiden, medicinen eller vad som helst som hjälper! Stor kram
Lyssna inte på Maja. Punkt.
hej igen. jag menar verkligen inte att komma med någon konspirationsteori.
men jag råkar ha personlig erfarenhet, i kombination med att jag har många jag känner som har egna erfarenheter och även läst på mkt (och då menar jag MYCKET) inom området.
såhär. jag tror att det är bäst att testa ngt naturligare innan man tar "sista utvägen" med ssri. det är fan inte riskfritt. ja jag svär pga vet vad jag talar om.
jag skulle vilja be dig som kritiserade mitt inlägg att fundera en stund över hur läkemedelsbranschen fungerar. hur tjänar de pengar? vilken målgrupp är mest tacksam?
det finns oändliga mängder trådar/bloggar/historier om SVÅRA utsättningssymptom. nu menar jag inte allmänt obehag. utan annat. som jag inte ens vill nämna, återigen pga vill ej ge dig som skriver denna blogg mer ångest.
men det är SVÅRT att sluta med ssri. och att börja med det. jag tror detta inlägg är bevis nog för detta.
jag har sedan jag fått lite insyn i hur detta funkat försökt, i den mån jag kunnat, att precis som min mamma gjorde för mig (hon har också gått på detta, och på nära håll sett andra förstöras av det), varna andra. det ÄR inte riskfritt. det är starka saker. det påverkar processer i hjärnan och ibland får man permanenta skador.
belyste även en vetenskapligt understödd teori om att johannesört är lika effektiv som ssri. men utan de där läskiga sidoeffekterna. (vad jag vet, och mind you jag vet inte allt)
ens sunda förnuft säger ju dock någonstans att en ört nog är bättre och mindre riskfritt än tung psykofarmaka som omprogrammerar seretoninsystemet i hjärnan.
jag vill bara allas bästa. jag tror faktiskt jag har lite underlag för detta. jag ser en bra vettig smart person (bloggskrivaren) hamna i samma fälla som så många andra. kunde inte hålla tyst. blir ledsen av att bara betrakta hur någon hamnar i den här skiten.
Tycker verkligen du ska ta hjälp utifrån!
Kika gärna in hos mig för lite personlig utveckling och inspiration om framgångsfrågor.
Massor av kramar!
Therese Sundström
Hej, jag vill bara vara så jobbig och trist och slänga ut en liten varningsklocka, om det nu är så att de lugnande tabletter du hämtat ut är beroendeframkallande/narkotikaklassade. Snälla var försiktig med dem, ta bara till dem i absolut största nödfall! Jag har jobbat på beroendecentrum (är sjuksköterska) och vet hur lätt det är att fastna. På riktigt. De blir som en livlina, en tröst och en räddning, vilket såklart är skönt till en början, men sedan kan det bli svårt att släppa, svårare än man kan tro. Bara en varning. Du vet säkert, och verkar smart och klok, men när livet är helt upp och ner och åt skogen så är det lätt hänt att man inte riktigt orkar bry sig om sånt, man vill bara känna sig lite bättre för en stund. Massa pepp och kramar, jag vet att du kommer fixa det här. Det måste bara få ta sin tid.