Kategori: Allmänt
Hans famn
Mornarna är värst. Överlägset värst. Då är nattens drömmar ännu färska i mitt minne. Då har jag en hel dag framför mig, en hel dag där min hjärna kommer att fyllas med minnen av honom. Jag saknar honom vedervärdigt mycket just nu. Jag skulle ge vad som helst för att få vara i hans famn en gång till. Vad som helst.
Jag fick bra tips i det dåliga som jag har och mår i nu. Det gjorde att jag började må lite bättre. Något jag sällan tänker på när jag mår så dåligt att jag bara vill gräva ner mig i sängen och aldrig kliva upp.
Fick höra från en väldigt klok person att försök se det positiva i det hela, stäng inte in dig och gråt då kommer man vara ledsen så länge. Tänk positivt och för positiva saker och handlingar.
Det är otroligt otroligt svårt och man är olika och det funkar säkerligen olika från person till person.
Men i samma stund som jag tänkte att det här ska gå jag klarar mig genom det här. Det kan komma något bra utav det här och jag är bra. Då försvann mycket av min oro, ängslan och ledsenhet.
Nu är mitt dålig inte i klass med ditt men jag har varit där och jag känner idag att hade jag haft med mig det då att göra listor på varför är jag ledsen, varför saknar jag och liknande hade jag kanske kunnat må bättre tidigare.
Försök att skriva upp varför är du ledsen och punkta upp olika orsaker, samma med varför du saknar honom, är det den han är nu eller den han var då.
Försök att skriva ner så mycket som möjlig i listor och läs sedan upp det själv. Det låter kanske väldigt löjligt och tokigt men när jag läste högt för mig själv så kändes det bra.
Du kanske inte orkar med allt sådant på en gång men en bit i taget. Det hjälpte verkligen mig och jag kan se ljuset i tunneln lite klarare nu och är inte ledsen så mycket längre. Ledsen är jag men inte i samma mängd.
Sedan har jag inte berättat för så många heller vad saken gäller och jag öppnade mig för en person jag varit rädd att öppna mig för, det var också en stor lättnad verkligen.
Många kramar på dig.
åh. jag känner så med dig. men jag som står utanför vet att du en dag kommer se tillbaks på det du skriver i dag och tänka "så långt jag kommit!" fast att du inte tror det nu så är varje dag ett steg framåt. ett steg mot att bli hel. ett steg mot att få tillbaka det liv som du förtjänar. du kommer inte alltid vara trasig. du kommer bli starkare än du någonsin varit. det här är det plågsamma priset du får betala för det. men en dag kommer du tänka tillbaka och se hur stark och lycklig du blivit. då kommer du känna dig fantastisk!
Kram❤️
Tycker absolut att du skall ta hjälp av medicin i det här skedet. Du har kämpat på bra men kanske behöver lite hjälp för att komma upp en bit ur det djupa hål du befinner dig i.
Själv hade jag två barn att ta hand om då min man lämnade mig hux flux för en annan kvinna & var tvungen att fungera för mina barns skull. Var skeptisk till att ta medicin för då var jag ju "knäpp på riktigt".
Men jag åt stämningshöjare ändå och jag tror att det hjälpte mig att ta bort de värsta djupdyken ner i det svarta hålet..
Bloggadress: http://rabarberkalas.se