trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

En berättelse om kärlek. En berättelse om sorg. En berättelse om att försöka ta sig upp. En berättelse om att försöka bli stark och självständig.

Dag 88

Kategori: Allmänt

Komik
För några månader sen gjorde jag en ganska komisk grej. En dag vaknade jag upp och var så förbannat arg för att jag hade fallit för hela den där romantiska idén om ett kyrkobröllop. Om att stå framför en präst och lova varandra trohet inför Gud. Jag tror inte ens på Gud. Min farmor har en stark tro, och när varken jag eller mina småsystrar valde att konfirmera oss, blev vi på skoj kallade släktens ”hedningar”. Men jag har stannat kvar i Svenska kyrkan av den enkla anledningen att jag så gärna ville gifta mig där. Jag ville ha det där prinsessbröllopet som jag drömde om som liten. Skrida fram till altaret i en blomsterprydd kyrka och möta hans blick. Jag skäms lite för att erkänna det, men jag grät när kronprinsessan Victoria gifte sig. Han var lite lik prins Daniel på något sätt. Jag är egentligen inte särskilt intresserad av kungafamiljen heller, men på grund av min farmors livslånga prenumeration på Svensk Damtidning, har jag kommit att bli mer insatt än vad jag kanske skulle ha valt annars. Jag kom för flera år sen fram till att han var lik prins Daniel. Lite tillbakadragen, blyg, ödmjuk och omtyckt av de flesta. Och jag drömde om samma prinsessbröllop som Victoria och Daniel hade.

Den där ilskan jag kände den dagen resulterade i att jag mailade kyrkan och frågade hur jag kunde gå ur fortast möjligt. Jag fick en blankett hemskickad med en ansökan om utträde. Några dagar senare fick jag hem ytterligare en blankett. En blankett där de ville att jag skulle ange anledningen till att jag hade valt att gå ur kyrkan. Det fanns alternativ som ”ekonomi”, ”annan religiös tro” etc. Jag kryssade i ”annan” och skrev sen på raden nedanför följande: ”Jag har bara varit medlem i Svenska kyrkan för att jag ville gifta mig i en kyrka. Min fästman var för ett tag sen otrogen och lämnade mig för en annan kvinna en vecka efter att vi skickat ut våra bröllopsinbjudningar. Jag vill inte längre gifta mig i kyrkan och går därför ur nu. Jag är ledsen.” Ganska sorgligt, men också lite komiskt på något sätt. Den stackars kyrkoherden fick ta min ilska och bitterhet den dagen. Han blev nog rätt förvånad tänker jag.

Kommentarer

  • anybody säger:

    Jag tror att de är rätt luttrade, kyrkoherdarna. När min pappa helt oväntat dog så kastade jag mig i bilen, slet upp dörren till kyrkoherdens kontor och skällde ut den stackars mannen. ;-)

    Sönderslitande och oväntad sorg kan framkalla de mest oväntade reaktioner har jag lärt mig.

    2014-01-26 | 20:03:36
    Bloggadress: http://anybodys-place.blogspot.com
  • si säger:

    haha det är det bästa när man får avreagera sig ordentligt och sedan kan skratta åt det när man fått det ur kroppen liksom.
    jag tyckte det var roligt av dig. fortsätta avreagera dig på alla möjliga konstiga sätt om det får dig att le. även om det bara är för en liten stund. kram

    2014-01-26 | 23:26:40
  • Jennifer säger:

    Ursäkta min nyfikenhet, men jag måste bara få fråga. Råkar ni aldrig träffas? Med tanke på att ni fortf. bor i samma stad? Har han aldrig hört av sig, någongång?

    Du är stark.

    2014-01-27 | 00:30:25
  • Kat säger:

    :)

    2014-01-27 | 01:02:45
  • Sanna säger:

    Hej, Jag vet att du arbetar som advokat och jag vet även att du har svårt att svara på kommentarer. Så orkar/vill du inte svara på detta så gör det ingenting. Men VILL du ge mig tips på hur man ska söka ett jobb på en bra byrå så får då gärna göra det. Jag tar min examen till våren och vill så gärna hitta ett bra jobb. Det kansek ger dig chans att tänka på något annat för en stund? Kämpa på och kramar

    Svar: Hej Sanna. Så klart kan jag ge dig tips. Även om jag inte direkt känner mig som nån expert i ämnet. Skriv ett korrekt och snyggt CV och ett grymt personligt brev - förstås. Var kreativ, men ändå traditionell. Se till att det inte innehåller en massa irrelevanta grejer - anpassa noga till varje jobb som du söker. Min inställning när jag har gått på intervju har varit 100% ärlighet. Dels för att jag är dålig på att göra annat än att säga sanningen, dels för att jag inte vill sälja dem en person som inte finns. Man ska ju jobba på stället sen och då känns det viktigt att inte bara arbetsgivaren gillar den person som du presenterar på intervjun, du ska också kunna vara den du är på riktigt på det stället du jobbar. Annars kommer det bli fel, tror jag. Och våga ställ frågor om saker du tycker är viktiga - jag har frågat om sk "face time" och sätt att fördela arbetet. Jag har inte sagt en massa floskler om att jag alltid drömt om att jobba på just den byrån, att jag brinner för det ena eller andra rättsområdet - om jag inte gör det vill säga. Det viktigaste är att visa med konkreta exempel att du är en sån person som de söker, dvs. någon med huvudet på skaft som dessutom är villig att jobba hårt, och som gillar att vara bäst på det den gör. Det är i alla fall min uppfattning om hur man "ska vara". Men det viktigaste är ju att vara ärlig. Alltid ärlig. Tänk på att de du pratar med är människor också. Och ingen är perfekt. Blir bara dumt att försöka måla upp en perfekt person då. Nu har jag haft turen (pga bra betyg) att få komma på intervju på i princip alla ställen jag sökte. Så jag har aldrig behövt ligga på. Men en grej som jag gjorde var att när jag hade kommit en bit i processen hos någon byrå men hellre ville ha jobb någon annanstans - då berättade jag det för den arbetsgivaren. Om man är attraktiv för någon blir man ofta automatiskt mer attraktiv för alla andra också. Och alla vill höra att man föredrar dem. Så om du fått intervju någonstans men hellre vill till något annat ställe, hör av dig till dem och berätta det. Så gjorde jag och då började byråerna anstränga sig som tusan för att få just mig. Det var inte ens en strategi utan det bara blev. Och det fungerade väldigt bra. Om du vill ha mer tips får du gärna maila. Inser att det här blev rätt luddigt. Lycka till.
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2014-01-27 | 11:19:11
  • Citrin säger:

    Mitt i allt det tragiska så var ju det där lite komiskt... ;)

    Kram!

    2014-01-27 | 17:56:16
    Bloggadress: http://nolovestory.wordpress.com
  • ellen säger:

    haha! så jävla skön. Tycker att du borde styra bloggen i den riktningen istället. Börja avreagera dig på olika konstiga ställen och sätt, sen uppdatera oss läsare!

    2014-01-27 | 18:53:30
  • Sara säger:

    Apropå kommentaren här ovan: är du advokat? Fick för mig att du är jurist!!

    2014-01-27 | 18:56:16

Kommentera inlägget här: