trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

En berättelse om kärlek. En berättelse om sorg. En berättelse om att försöka ta sig upp. En berättelse om att försöka bli stark och självständig.

Dag 238

Kategori: Allmänt

Tårar

Sitter på tunnelbanan på väg hem från jobbet. Det är tungt nu. Riktigt tungt. Jag har skrattat idag. Skrattat, ätit godis och tryckt verkligheten långt långt bort. Men nu. Nu kommer allt över mig. Och saknaden, sorgen och det onda i hjärtat över allt som känns fel hugger djupt i mig.

Lukas. Han har funnits där i elva år men nu finns han bara inte mer. Så många gånger som jag har borrat in mitt ansikte i hans päls och gömt mig från världen. Så många gånger som jag har tryckt honom intill mig i sängen och känt hans lilla hjärta dunka nära mitt. Han är bara borta. Jag kan inte förstå att han bara är borta.

Tårar. Äntligen får flera timmars uppdämda tårar trilla nerför kinderna. Äntligen.

Kommentarer

  • Anonym säger:

    Nu måste du skämta? Du har överträffat dig själv i att vältra dig i i-landsproblem. Är helvetet för dig att din familjs hund dör av ålder? Är det verkligen det enda som krävs för att du ska tro att din familj och du själv kollapsar? Nä du.. Skärpning. Du har en kärnfamilj, du har vänner, du har en utbildning, du har ett jobb, du går på dejter, du har råd med en lägenhet i Stockholm så jag antar att du inte svälter ihjäl och visst du har blivit dumpad men du har haft ett kärleksfullt förhållande i flera år och det är mer än vad många människor får i sina liv. Sluta tyck synd om dig själv så blir du förmodligen en mycket lyckligare människa.

    Svar: Men vilken bra kommentar! Tack! Och FYI - vår hund dog av en akut inflammation pga. en snabbväxande böld/tumör i magen. Det var en liten hund som förväntades leva i flera år till. Dessutom. Att bli dumpad, hur man än blir det, är så in i helvete vidrigt för den som känner mycket, för den som har öppnat upp sig och gett allt, att du som förmodligen inte kan ge så mycket av dig själv och dina känslor, aldrig någonsin skulle kunna förstå ens en bråkdel av hur hårt det faktiskt tar.
    trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    2014-06-25 | 01:32:32
  • Diana säger:

    Anonym har uppenbarligen aldrig haft ett husdjur. Klart man måste få sörja när en familjemedlem dör, oavsett var i världen man bor!

    2014-06-25 | 07:57:08
  • Linnea säger:

    Anonym, det tycks vara dåligt med empati i din kropp. Och oerhört dålig insikt i hur människor fungerar överhuvud taget. Din kommentar hjälper säkert massor...

    2014-06-25 | 08:13:12
  • Linnea säger:

    Förlåt, jag komav mig när jag läste Anonyms kommentar. Glömde bort att skriva att jag beklagar. Att en älskad hund går bort var väl ungefär det sista du behövde just nu. Sköt om dig!

    2014-06-25 | 08:15:26
  • Cissi säger:

    Låt dig själv vara ledsen. Ens husdjur betyder ibland mer än vad ens familj gör. De dömer inte, de misstolkar inte, de bara är hos en och vill ge en kärlek. Min hund dog förra året efter 10 långa år och det gör fortfarande ont i perioder, speciellt varje gång jag ser en rottweiler (han var en rottweiler). Vad jag vill komma med är tillåt dig sörja för som sagt ens husdjur är mer än bara ett husdjur.

    2014-06-25 | 08:43:46
  • P säger:

    Fy vilken oempatisk kommentar av Anonym.

    2014-06-25 | 09:23:35
  • [email protected] säger:

    Du Anonym är en riktigt hård människa utan känslor, som uttrycker dig med dessa ord. En hund är en familjemedlem.

    2014-06-25 | 09:42:53
  • Anonym säger:

    Kan faktiskt hålla med anonym. Jag har läst din blogg sen den startade och alltid känt med dig, tyckt synd om dig och skrivit peppande kommentarer. nu har jag liksom tröttnat på hur extremt synd du tycker om dig själv. Ja, det är förjävligt, du har det förjävligt men om du nån gång stannat upp och typ reflekterat över att andra människor också har det jävligt svårt kanske du hade slutat fokusera så mycket på dig själv. Jag vet att jag kommer få tusen kommentarer om hur lite empati jag har och hur hemsk jag är, men det skiter jag i. För nu slutar jag läsa din blogg och hoppas att du blir mindre självupptagen.

    2014-06-25 | 13:46:14
  • Ellen säger:

    Anonym 1 och 2 som skriver hur denna bloggen ska skrivas tycker jag kan sluta läsa om ni stör er s¨å fruktansvärt. Vad ger det er att gå in och kritisera en människa ni inte ens känner. Alla vi som läst och känt igen oss vet att det S går igenom är fruktansvärt tungt och hon har rätt att uttrycka sig på vilket sätt hon vill på sin egen blogg. Tycker ni att det är jobbigt att läsa är det bara att sluta- och skriv om det ni tycker är så viktigt istället för att kräva att någon annan ska göra det. Skärpning!

    Tack för en fin och ärlig blogg S.

    2014-06-25 | 13:58:28
  • Hanna säger:

    Anonym ett och två. Nu är det ju så att denna blogg handlar om just de mörkaste känslorna. De som vi alla bär på ibland. Den handlar inte om ulandsproblem eller om hur relativt bra livet trots allt är. Den handlar inte om sociala orättvisor eller politik. Sorg och problem är relativt. Vad någon upplever som ett problem i deras liv är ett problem för dem hur obetydligt du än tycker att det är. Man har inte mer rätt vara ledsen för att man kommer från en fattig familj. Alla, har rätt att vara ledsna. Därmed inte sagt att livet inte är svårare för många, egentligen för de flesta på denna jord än för oss i Sverige. Det är dock inte det denna blog handlar om. Den handlar om att sorg och saknad, om svåra känslor och att lära sig att hantera dem. Det är modigt att konfrontera sina känslor istället för att bara låtsas som om man går stark igenom allt. Dessutom så gråter fattiga människor också när de mister ett djur eller när de mister i kärlek.

    2014-06-25 | 14:14:23
  • Petra säger:

    Så rätt Hanna!! Precis så.

    2014-06-25 | 14:18:09
  • Anonym säger:

    ellen:

    2014-06-25 | 14:24:15
  • Anonym säger:

    ellen:

    2014-06-25 | 14:24:15
  • Anonym säger:

    Men om man väljer att blotta sina innersta känslor på ett forum som detta, ska det bara vara acceptabelt för oss att ge snäll kritik och feedback? Om en inte håller med ska en sluta läsa? Det känns lite konstigt, för visst jag tror också på att vi borde peppa och stötta varandra, helt klart. Jag har varit aktiv här och precis som många andra försökt hjälpa. Men nu om jag inte håller med eller säger allt sånt fint som den här tjejen VILL höra då ska jag sluta läsa? tycker att det känns väldigt mycket som en envägskommunikation.

    2014-06-25 | 14:28:58
  • H.s säger:

    Du överlever min vän. Du gör det. För du är stark.
    Ge inte upp hoppet om det lilla livet. De människor som kommer och går, är bara ett litet sandkorn i den stora öknen. (Klyshigt, jag vet). Men du klarar dig. För det finns fler.

    Och djur är trygghet, kärlek och lycka. Hunden har det bra nu. Han mår bra. Och det måste du också må. Nu.

    Finn din lycka i dig själv, bygg din lycka på det du gillar att göra. Inte på andra. Du är bäst.

    2014-06-25 | 14:32:32
    Bloggadress: http://www.sjufargeravsorg.blogg.se
  • Hanna säger:

    Jo men det är klart att man kan ha åsikter på det som skrivs. Men jag tycker inte att man ska säga något som man inte skulle kunna säga till personen ifråga om den inte stod framför en. Dvs tänka över hur man formulerar sig. Om du tror att det skulle göra trehundrasextiogemdagar gott att lyfta blicken från sina problem så kan du formulera det på många olika sätt. Nu vet jag inte vilken av anonym här ovanför som du är. Den första anonym skrev lite mildare, men bad ändå om skärpning. Att be någon att skärpa till sig är ganska så nedlåtande efter som det förutsätter att den person man tilltalar inte provar att utvecklas. Dessutom så är det ingen som blir hjälpt av få rådet att skärpa till sig. De flesta provar så gott de kan. De bästa sättet att börja må bättre och kanske få energi över till annat än sig själv är oftast just att erkänna att man har de känslor som man har och sedan lära sig att hantera dem. Det betyder dock inte att ignorera dem. Den andra anonym var ännu hårdare. Kommentaren kan klassas som personangrepp med beskyllningar om avsaknad av empati och hot (!) om att sluta att läsa bloggen. man behöver inte bara stryka en bloggare medhårs, om kommentarfunktionen är öppen så betyder det oftast en önskan om dialog. Men åsikter ska presenteras på ett trevligt och respektfullt sätt. Om man bara ogillar bloggaren sådär generellt så ska man inte kommentera alls.

    2014-06-25 | 14:48:24
  • rebecca säger:

    Till er som har mage att kritisera det här inlägget:

    Det finns ALLTID människor som har det värre. Ska man låta bli att tycka synd om sig själv på grund av det? Min pappa dog i cancer. En bekant har jag förlorat båda sina föräldrar. Har inte jag rätt att tycka synd om mig själv, för att det är mer synd om henne? För att hon skulle ha det värre?
    Ingen bestämmer över sorg, och i synnerhet bestämmer INGEN över någon ANNANS sorg. Man har lika mycket rätt att känna sig ledsen över ett krossat hjärta, en död hund eller en död familj. Man har lika mycket rätt att vara ledsen oavsett om man är mångmiljonär eller hemlös. Alla har vi våra olika problem och olika sorgarbeten att gå igenom. Det är ingen jävla tävling om vem som mår sämst, det är olika liv som inte kan jämföras. Fyfan för er säger jag bara.

    2014-06-25 | 14:59:34
  • Linda säger:

    Vadå tycka synd om sig själv? Hon sörjer ju en älskad familjemedlem?! Ja, ett husdjur är en familjemedlem.
    Får man inte sörja nu heller?
    Seriöst!?

    2014-06-25 | 15:18:46
  • Julia säger:

    <3

    2014-06-25 | 15:30:39
  • maja säger:

    alltså HERREGUD.
    personer som anonym 1 och 2 gör mig rädd.
    jag orkar fan inte ens förklara varför.
    det är folk som ni som gör att livet blir svårare för folk omkring er. tur att ni försvinner från den här bloggen.

    2014-06-25 | 16:00:44
  • Lena säger:

    Alla har olika trösklar när det gäller att må dåligt, även olika trösklar att ta sig upp. Ni anonyma som tar livet med en klackspark är avundsvärda för normalt har alla mer känslor än så. Ni borde föreläsa på en psykavdelning hur människor ska tänka för att må bäst. S är superstark men bakslag på bakslag får även den starkaste att däcka, normalt sett alltså - ni kan inte fungera så men måste väl ha lärt er lite koder i livet? Mår man dåligt orkar man inte fokusera på de som har det värre utan all kraft går till att ta sig upp igen. Och hur bestämmer man vem som har det värre? Nä, lek på någon rolig sida då istället! Och S, livet har en tendens att fucka upp allt typ samtidigt men det kommer soligare dagar. Så kämpa på!!! Vi håller på dig:)

    2014-06-25 | 16:57:38
  • Jessica säger:

    Tycker så fruktansvärt synd om dig!

    2014-06-25 | 18:09:51
    Bloggadress: http://photohugs.se
  • maja säger:

    VÄL RUTET lena.

    S, jag skickar dig värme och all tänkbar styrka och ork att hantera livet som det är just nu. du är så himla tapper. heja heja heja.

    2014-06-25 | 19:56:22
  • Anonym säger:

    Anonym nummer ett skriver igen! (Jag som rörde ömma punkter bland alla självömkande människor i det här kommentarsfältet). Kritiken om att jag inte skulle våga stå för det jag säger här eller vågar vara ärlig bestrider jag eftersom att den här bloggen också är anonym. I så fall är inte S heller ärlig eller står för det hon säger. Detta kan vi dock aldrig bevisa eftersom ingen av oss känner henne, men jag kan bara säga för min egen del att jag är en frispråkig (på gränsen till kaxig) människa som oftast yttrar min åsikt, så om S hade varit min vän hade jag sagt precis som jag säger nu. Om någon däremot helt ärligt vill ha kontakt med mig och prata "face to face" så kan vi komma överens om något sätt att göra det på.

    Min poäng är att jag tror att S fortsätter att vältra sig i sin olycka på grund av den uppmärksamhet hon får från alla er andra. Jag har själv varit med om hemska saker. Min pappa var alkoholist hela min uppväxt och tog livet av sig, jag har aldrig fått något gratis och min farmor, farfar, morfar har dött och de har aldrig gett mig paket på min födelsedag. Flera av mina husdjur har dött (alla). Jag har blivit dumpad av pojkvänner och misshandlad av pojkvänner men vet ni vad, jag förväntar mig inte att någon annan ska tycka synd om mig. Snarare så är jag den som hjälper, lyssnar på och stöttar mina vänner. Men varsågoda alla ni som vill fortsätta se er själva som offer, jag tänker verkligen inte stoppa er! Men jag står fast vid mitt råd, tyck mindre synd om dig själv och fokusera istället på vad du kan göra för andra människor istället om du vill söka lyckan. Jag ska inte störa er längre eftersom vi uppenbarligen har olika livsfilosofier! Fred och kärlek till er alla och hoppas ni släpper allt det hemska som ni hänger fast vid så hårt. Livet finns där ute och väntar på er

    2014-06-25 | 20:55:12
  • maja säger:

    hej anonym 1. det framgår rätt tydligt av det du skriver att du handlar och tänker efter ett inarbetat försvarsmönster som handlar om att du varit med om så mkt mörker att du inte ens vill lyfta på locket och se vad som finns där och hur det känns, för det skulle vara för smärtsamt.
    det är ett vanligt mönster, believe me.

    kör på och var avstängd du absolut (dock slår det tillbaka förr eller senare) men kom inte med den här empatilösa approachen till S som inte gjort något för att förtjäna din dömande och tja, som du själv säger, kaxiga stil.

    kaxighet är aldrig särskilt klädsamt, du vet.

    när du kan vara i dina egna jobbiga känslor och därmed vara empatisk mot dig själv kommer du också kunna vara empatisk mot andra. jag hoppas verkligen du kommer dit. och att du undviker att slänga såna här hårda ord kring dig mot personer som har det jobbigt. de gör bara skada. och jag tror inte det är din avsikt.






    2014-06-25 | 21:59:04
  • Emeli säger:

    För mig som älskar djur så är det inte svårt att förstå att S bryter ihop för att hunden plötsligt dör. Men alla människor förstår inte hur mycket ett djur betyder för någon annan, det är ok. Vissa har djur men de är inte så viktiga för dem som mina är för mig. Vi måste inte alla tycka samma men varför vara otrevlig när någon annan helt klart är ledsen? Sparka på någon som ligger ned? Har man läst denna blogg ett tag borde man se att S är en mjuk tjej som tar allt som hänt mycket hårt. Det är inte rätt taktik att vara "hård/fräck/rak på sak" med mjuka människor oavsett hur man själv funkar. Sen måste jag säga att jag inte riktigt förstår varför endel tycker att hon bara tycker synd om sig själv? Hon har under de senaste veckorna sprudlat och varit glad och verkligen försökt ändra på sitt liv till de positiva. Att det fick ett bakslag när hon råkade ut för en kille som inte ville fortsätta och att en älskad familjemedlem dör är bara att beklaga och ge henne lite tid för att komma på fötter igen. Glöm inte att det är 365 dagar som hon gett sig själv att vara ledsen och komma ur "gropen" hon hamnade i. Det är över hundra dagar kvar och hon är redan på god väg❤️

    Kram på dig S!
    Beklagar verkligen att du miste din lilla pälsboll mitt i allt annat. Tyvärr så kommer näthatet med på köpet när man lämnar ut sig själv så här offentligt. Jag hoppas att du kommer bli så glad och lycklig snart så att du glömmer bort bloggen och oss och bara fortsätter leva ditt liv. Det tycker jag skulle vara den perfekta avslutningen på denna blogg. Dag 300 ett glatt inlägg om hur bra allt är och sen inget mer inlägg😊

    2014-06-25 | 23:43:55
  • Linda säger:

    Igen, tycker inte detta inlägg är självömkan utan sorg. Jävla skillnad.
    Bloggen är ju i övrigt en ventilation för S. Hon skriver både om det negativa och det positiva.
    Mår man dåligt så blir det ju mycket negativt. Rätt självklart? Sen upplever iaf jag att får man skriva av sig så känns det oftast bättre.
    /har också varit med om en hel del skit.

    2014-06-26 | 01:28:14
  • Larah säger:

    Alla människor har rätt att få välta sig i sorg hur litet eller stort det än är,
    sorgen tillhör ingen,
    alla har rätt till den,,till sorgen,
    Det kommer alltid finnas människor som har det sämre än man själv har,har mer ont än man själv har,ha mindre eller mer av allt som finns i världen,,
    Men bara för det så ska man inte förminska nåt i nån annans liv,,det som är litet kan vara stort för nån annan och tvärtom,,
    Alla är vi olika,försök acceptera varann ändå,,

    2014-06-26 | 08:21:12
Kommentera inlägget här: