Dag 122
Kategori: Allmänt
Två ton smink
Sitter hemma hos en av mina kusiner i hennes lilla lägenhet med alla andra kusiner samlade runt mig. Världens godaste snacks är uppdukade. På riktigt framstår svenska chips som ett skämt i jämförelse med vad jag mofflar i just mig just nu. Pitachips med hummus? Ja, det är galet gott. Till det dricker jag koffeinfri cola zero. Juhuuuuuuu. Koffeinfri? Förstår ni vad det innebär? Ingen risk för ångestpåslag. Inga hjärtklappningar. Så. Jäkla. Grymt.
Idag har jag, systern och de äldsta kusinerna vandrat runt inne i Boston. Shoppat livet ur oss och ätit fancy pancy-lunch med snygga housewifes sittandes vid bordet bredvid. Bland annat spatserade vi in på Sephora (en kolossalt stor sminkbutik) och min kusin grabbade tag i ett butiksbiträde och bad om hjälp. All sorts hjälp. Och jag kan säga er - hjälpen anlände.
Jag fick snällt sätta mig på en pall och omgiven av hundratals högljudda amerikaner fick jag en djupgående sminkkonsultation av världens gulligaste tjej. Hon gav komplimanger för min porslinlika hy (nej, den är inte len som porslin, men däremot kritvit som porslin). Hon gav mig komplimanger för mina kindben (hästkindben) som hon accentuerade i flera minuter genom att vispa bronzer i en trea på sidan av mitt ansikte (se där, där fick ni lite sminktips också). Enligt de andra var det fint, enligt mig en smula för bronzigt.
Det slutade i alla fall med att jag handlade smink för 300 dollar. Fruktansvärt, jag vet. Jag har inte spenderat så mycket pengar på smink sammanlagt i mitt liv ens. Men idag. Idag var det dags. Jag är återigen fattig som en kyrkråtta men i alla fall två ton smink rikare. Två ton smink och en bra upplevelse rikare.
