Svag

Är hemma nu. Har sovit i för många timmar och drömt långa obehagliga mardrömmar. Har en miljon saker att fixa inför jobbet imorgon. Allt känns så tungt nu. Tungt, tungt, tungt. När jag kramade fastrar och kusiner hejdå igår tittade de på mig och sa: "Fortsätt vara duktig nu." "Var inte ledsen." "Håll fast vid den bra känslan bara, försök hålla fast." Snart, snart, mycket snart, måste jag rycka upp mig. Rycka upp mig och möta rädslorna. Åh, herre gud, jag vet inte hur det ska gå till. Jag vill bara försvinna. Återigen vill jag bara försvinna. Jag är så svag. Hela tiden så fruktansvärt svag.