Dag 185
Kategori: Allmänt
Lustfylld/sugen/kåt/uthungrad
Jag sitter på jobbet. Min att göra-lista är en mil lång. Kommer förmodligen behöva jobba i helgen. Men ändå är det som att hjärnan har blivit deg och inte fungerar. Hur hårt jag än koncentrerar mig på arbetet framför mig är det omöjligt att hålla kvar tankarna särskilt länge. De flyger iväg och gör sina egna scenarion. Scenarion där jag inte sitter på jobbet. Scenarion där jag inte är fylld av arbetslust och en iver att beta av min att göra-lista. Scenarion där jag istället omges av mjuka täcken och kuddar. Scenarion där tillvaron känns problemfri.
Jag vet inte ens varför jag skriver det här. Jag vet inte vad det är för fel på mig som inte känner några gränser. Och framförallt vet jag inte hur jag någonsin ska kunna se mina bloggläsande systrar och kusiner i ögonen efter detta. Men hörni. Jag är fullständigt lustfylld/sugen/kåt/uthungrad. På riktigt alltså. Jag känner mig sugen på nästan vem som helst. Hela tiden. I nästan tre dagar i sträck nu har jag känt mig ”våt”. Jag ser potentiella ”sexobjekt” överallt på gatorna.
Alltså, det känns som att jag är personlighetsklyvd och den gamla försiktiga, blyga S som helt och hållet saknade lust är som bortblåst. Eller nej. Det är en sanning med modifikation. Blyg är jag fortfarande. Blyg och extremt kroppsmedveten. Men lust och extrem längtan efter närhet. Det känner jag. Det känner jag ända ut i fingerspetsarna. Det känner jag ändå ut i hårstråna. Fy satan, jag vibrerar typ. Hormonerna flyger runt i kroppen. Det kan ju inte vara sunt. Åh, gud, jag är världens märkligaste människa. Utan konkurrens.
Jag har precis sms:at en kompis om dessa märkliga känslor. Jag skrev: "I åtta månader har allt varit dött. Men nu lever någonting och det känns så mycket. Det känns så himla mycket." Ja, gud vad det känns. Fan, vad det känns hörni.
