trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

En berättelse om kärlek. En berättelse om sorg. En berättelse om att försöka ta sig upp. En berättelse om att försöka bli stark och självständig.

Dag 283

Kategori: Allmänt

Statusrapport
Idag vaknade jag upp och var absolut kalasförkyld. Men ni ska veta, världens finaste ni, att humöret aldrig har varit bättre! Jag är glad, lycklig, tillfreds, harmonisk (nåja, nästan) och superpeppad på de närmaste dagarna. Idag ska jag hoppa fallskärm (ja, jag är absolut livrädd). Helgen ser härligt oplanerad ut. Nästa vecka blir det utomhusbio med en av de bästa vännerna man kan tänkas ha. Och sen kommer så ni där på fredagen och gör hela veckan till en fest - förvisso en obehagligt nervös fest, men ändock - en fest.
 
Att träffa R:s vänner igår gick bra. Det var bara två stycken - ett par - vilket passade mig som handen i handsken. Inte en jättegrupp, inte en hetsig social tillställning, utan bara ett skrattfyllt lugnt samtal över lite dricka och mat. Superduperhärliga var de där vännerna. Så härliga att jag nästan baxnade. Vill vara en del av den gemenskapen. Vill omslutas av allt som har med R att göra. Såklart att grabben skulle ha världens härligaste vänner, det borde jag såklart ha förstått, men ändå - jag blev på riktigt blown away.
 
När vi satt där i kvällssolen och småpratade samtidigt som vi mofflade hamburgare märkte jag tydligt hur R:s händer sökte sig till mina, jag märkte hur han nuddade mina ben, min rygg och mina armar. Jag måste säga att jag är lite förvirrad kring hur jag egentligen ska bete mig med sånt där. Jag vill inte vara ett nyförälskat par som klänger på varandra framför andra och gör hela världen obekväm. Samtidigt vill jag på riktigt visa hela den där världen att jag faktiskt på något sätt hör ihop med R nu. Åh, fy fan, vad skumt det känns. Hör jag verkligen ihop med någon? Någon som inte är danskjäveln? Någon som jag faktiskt tycker om på riktigt - kanske till och med ännu mer än vad jag vågar erkänna för mig själv.
 
Jaja. Nu ska jag gå och snyta mig ljudlöst. För ja, jag är fortfarande på det stadiet där jag absolut inte elefantsnyter mig eller går på toaletten i mer än några få minuter (vilket räcker för att hetskissa) när jag är med R. Jättetöntigt, jag vet, men där har hjärnspökena ett klart övertag över mig. Jag ska jobba på det, helt klart. Men till dess - en liten tyst snytning och sen tänker jag gå och väcka R. Hurra för att ha världens bästa grabb väntandes i sängen. Hurra, hurra, hurra.

Kommentarer

  • Tina säger:

    åh <3<3
    känns som ja va i dedär stadiet nyss men de är jag ju inte längre. Nu har de gått 2 år med mitt hjärta och trots att de där fjärilarna och nyfärälskelsen börjat tyna bort så har den ersatts av den där trygga härliga superkärleketn som man kan vara sig själv i och bara älska och älskas i. Underbart med kärlek och dess stadier. Vill aldrig låta de försvinna.

    Så kul att läsa dina mysiga historier i din nya förälskelse. Underbart är de enda jag har att säga.
    <3

    2014-08-08 | 09:40:59
  • Emma säger:

    Hoppa fallskärm är nåt av det häftigaste jag gjort! Gjorde det för snart två år sedan och längtar efter att få göra det igen! Skall bara spara lite pengar och sluta vara gravid först :p

    2014-08-08 | 12:55:33
  • Ehlin säger:

    Så glad för din skull, lycka till med fallskärmshoppningen! :D

    2014-08-08 | 13:20:35
  • Natalia säger:

    Och hurra för han som har dig!

    2014-08-08 | 23:40:22
    Bloggadress: http://www.girlytalk.se/natalia
  • Anonym säger:

    Hur var det att hoppa fallskärm? Nyfiken!

    2014-08-09 | 14:27:57
  • A säger:

    Så härligt att du är lycklig! ❤️

    2014-08-09 | 18:58:41
    Bloggadress: http://motnyalivet.blogg.se

Kommentera inlägget här: